Jag har diagnosen borderline och problem med alkohol. Jag har många gånger vårdats på olika psykavdelningar sen jag var typ 13 år. Efter ett allvarligt självmords försök ville min läkare att jag skulle skickas på behandlingshem, Ringsjöhemmet i Höör. Jag tyckte det lät som en jätte bra grej, men det visade sej att det skulle bli det värsta som hänt i hela mitt liv.
Jag kom till Höör med taxi på en måndag och det första som hände var att personalen inte hade koll på att jag skulle komma ens. De var tvungna att ringa minm... läkare och en på kommunen innan de ens släppte in mig i entrén. Sen när de insåg att jag faktiskt skulle vara där så fick komma in, fast det verkade som att de bara ville att jag skulle åka.
Jag fick träffa enhetschefen som var mycket kall och otrevlig. För det första är det ett skämt att kalla stället för behandlingshem. Det är bara ett ställe där de tar jättemycket betalt av kommunen för att förvara folk i lokaler som inte ens är trevliga. Personalen, alla utom en, var ointresserade och verkade inte trivas på sin arbetsplats.
“Behandlingen” jag fick gick ut på att sitta i en grupp där det bara var meningen att vi skulle
prata helt fritt ett gäng tjejer med blandade problem. Ibland var inte ens nån behandlingsassistent med.
Det värsta som hände var när jag skulle berätta för en i personalen som jag först hade fått lite förtroende för, om en gång när jag blev våldtagen. Helt plötsligt, när det var som värst, tittade personalen på sin klocka och sa “amen du, nu slutar jag för dagen, hoppas det känns bättre senare!”.
Efter en och en halv vecka fick jag nog och ringde minm läkare och sa att jag tar självmord om jag måste vara kvar där. Då fick jag lämna stället. Det var helt fruktansvärt, jag trodde inte det kunde vara så här i sverige.
1
