Vi har varit trogna kunder med våra två katter i åratal, men efter ledningens agerande sätter vi aldrig vår fot här igen.
Efter en intern ”kommunikationsmiss”, som dom kallar det (jag kallar det kort och gott för - slarv) mellan veterinär och sköterska togs det för lite blod vid ett besök. Detta upptäcktes inte förrän vi kommit hem med vår redan då traumatiserade katt, Lovis.
Deras misstag innebar att vi behövde åka de 11 extra milen igen med vår extremt transporträdda katt. Resultatet? Lovis fick sådan panik i buren att... hon slet av en hel klokapsel att bur och underlag var blodig vid ankomst.
Alla djurägare vet hur det känns i hjärtat när ens djur skadar sig. Det som är mest upprörande är att detta helt hade kunnat undvikas om de bara tagit tillräckligt med blod från början.
Självfallet blev jag upprörd och påtalade att den extra resan skulle utsätta Lovis för onödig stress. Jag skrev till kliniken, förklarade hennes transportskräck och krävde ersättning för de extra milen. Trots detta vägrade klinikchefen, Lisa Dahlbäck, all form av kompensation. Istället blev jag anklagad för dåligt bemötande och fick höra att skadan var en ”efterhandskonstruktion”.
Jag agerade som en skyddande kattägare, men hon fick MIG att känna skuld och skam. Att en klinikchef prioriterar att ha rätt framför djurskydd och kundvård är djupt skrämmande. Personalen på golvet är mycket rara och gör sitt yttersta, de förtjänar all ros. Men att ledningen saknar både professionellt ansvarstagande och empati är under all kritik.
1
