Jag och min familj åkte ned 87 mil från Sundsvall för att kolla på en lägenhet och hittade vår dröm. Vi budade efter hemfärd högst och antog att den skulle bli vår.
Det visade sig att säljaren ville ha ett snabbt avslut och hellre valde ett lägre bud ifall vi inte åkte ned och skrev på, istället för att ta det via post.
Detta slarvade dock Johan med då han sa att säljaren valt ett lägre bud - för han sa att det var vårt bud som valdes - varav vi blev mycket glada, vi sa att det låter suveränt! Samtalet avslutades med ett glad påsk från båda.
En vecka senare har jag inte hört något från mäklaren varav jag ringer upp Johan som säger att jag missförstått och säljaren har tagit ett lägre bud, affären var redam klar, någon annan fick lägenheten istället för oss. Inte p.g.a. ägaren för hen samtalade jag som inte alls fått samma information som jag nämnt. Vi hade lätt kunnat åkt ned och skrivit på papper om det krävdes för att få lägenheten.
Hela bemötandet med Johan kändes från början oseriöst; jag fick inflytandet att han hade viktigare saker för sig och var allmänt ointresserad av vad jag hade att säga. Till skillnad från annan personal på Swedbank fick jag konstant upprepa min situation för Johan under våra många samtal, han ställde frågor och gjorde antaganden som är helt ologiska om han lyssnat på det jag tidigare sagt i samma samtal.
Ett missförstånd är såklart ett missförstånd men om man tycker det är normalt att köpare blir överlycklig när de inte får en lägenhet är man antingen inte lyhörd eller galen.
Och nej, några fina ord och ett "jag ska ta till mig det i framtida möten" behöver jag inte. Den här missödet påverkar endast oss, inte Johan.
gillar detta
